Belöning

Det nya året är igång och många har redan lämnat sina startblock. Full fart mot den nya människan man ska bli genom att äta bättre, träna mer, göra karriär med mera. Men om vi ska tro att historien upprepar sig, så tar bränslet slut, det nya agerandet avtar och man sakta förvandlas, likt när Hulken återgår till Dr. Robert Bruce Banner, till den person man var tidigare. En av många faktorer som kan ställa till det är oförmågan att skjuta upp belöningar. Varför är det så svårt att skjuta upp belöningar?

Att skjuta upp belöning, eller fördröjd tillfredsställelse, kan vara svårt på grund av flera psykologiska och biologiska faktorer:

1. 1. Omedelbar tillfredsställelse: Människor tenderar att söka omedelbara belöningar eftersom våra hjärnor frigör dopamin, en njutningskemikalie, vid belöning. Denna omedelbara belöning känns mer tillfredsställande än en framtida belöning.

1. 1. Impulskontroll: Förmågan att skjuta upp tillfredsställelse kräver stark impulskontroll och självdisciplin, vilket kan vara utmanande för många människor, särskilt i en värld full av distraktioner och frestelser.

1. 1. Framtida osäkerhet: Framtida belöningar kan kännas osäkra eller abstrakta, vilket gör det svårare att motivera sig att vänta. Vi är mer benägna att värdera något vi kan få omedelbart än något vi kanske får senare.

1. 1. Lärda beteenden: Vår uppväxt och tidigare erfarenheter kan påverka vår förmåga att skjuta upp belöning. Om vi tidigt i livet inte har lärt oss att värdera långsiktiga mål, kan det vara svårare att utveckla denna förmåga senare.

Förmågan att skjuta upp belöning är kopplad till bättre livsutfall, som högre utbildningsnivå och bättre hälsa. Det finns många tekniker och strategier som kan hjälpa till att utveckla denna förmåga, såsom att sätta upp tydliga mål, bryta ner stora mål i mindre delmål och belöna sig själv för små framsteg mm.

Avslutar med att dela ett av mina favorit citat:

”Tålamod är bittert, men dess frukt är söt.” – Aristoteles